Kombinationsprintar

Pappa och Viktor, Polaroid 600, tvåfärgseparerad, kombinationstryck Cyan – Van dyke
Pappa och Viktor, Polaroid 600, tvåfärgseparerad, kombinationstryck Cyan – Van dyke

Av någon anledning ville jag se om det var möjligt att använda mina kunskaper i ädelprocesser för att tillverka ett rudimentärt färgfotopapper. Målet var en kombinationsprint med två färger: roströd och cyan borde man komma långt med tänkte jag. Technicolorfilmen jobbade från början med ett tvåfärgssystem så då borde väl jag också lyckas?

Några färgpolaroider försågs med passmärken och avfotograferades med svartvit 8×10 tums storformatsfilm. En exponering filtrerades rött och den andra exponeringen med ett blått filter. Rätt mycket energi lades på att få rätt täthet på negativen. Den rödfiltrerade exponeringen blev cyannegativet och det blå fick var från början tänkt till saltpapper.

Nu visade det sig att saltpappret var en alldeles för instabil process att kombineras med cyan. Vare sig under eller över cyanotypin fungerade. Van dyke och cyanotypi ville inte heller fungera tillsammans; lade man cyanotypin först käkade kemin i Vad dyke- processen upp nästan hela cyanbilden.

Karin och Viktor 1990, Polaroid 600, tvåfärgseparerad, kombinationstryck Cyan – Van Dyke
Karin och Viktor 1990, Polaroid 600, tvåfärgseparerad, kombinationstryck Cyan – Van Dyke

Det slutade med att en Van dyke-bild kopierades först och förstärkdes i palladium. Efter att den bilden processats och papperet torkat lades en cyanopypi ovanpå.

Hur mycket tid som gick åt innan tre acceptabla (finfina) kopior var gjorda vågar jag nästan inte berätta. Jag har lovat mig själv att göra om det här snart och då ska jag föra en tydligare logg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.