Saltpapper

ur bokprojektet "Skomarka" 1991, selentonat saltpapper (klicka för större bild)
ur bokprojektet ”Skomarka” 1991, selentonat saltpapper (klicka för större bild)

Saltpapper är ett utkopieringspapper som ger rödbruna till brunvioletta toner med matt yta. Saltpapperskopior kallas ibland för Kalotypier, men det namnet bör bara användas till William H. Fox Talbot’s hela negativ/positivförfarande med vaxade saltpappersnegativ.

Att kopiera saltpapper är trixigt. Kemilösningarna är känsliga och instabila, vilket ger hög osäkerhetsfaktor. Det gäller därför att vara noggrann och eliminera så många felkällor som möjligt redan från början.

RENLIGHET är ett absolut måste. För det första är silvernitraten giftig och ingenting man blaskar med hur som helst. Dessutom reagerar den med smuts, damm, rost ur vattenledningarna mm. vilket kommer att ge fläckiga och prickiga kopior om man inte håller rent. Använd alltid destillerat vatten till salt- och sensiteringslösningarna.

JÄRN får inte förekomma någonstans under processen.

TEMPERATUREN på sköljvattnet får inte överstiga 23°C. Håll temperaturen mellan 18-2o°C.

PAPPERSVALET är ett eget kapitel.Välj ett papper som rekommenderas i handböckerna. Moderna kvalitetspapper innehåller ofta basbuffrar och vitmedel som på ett eller annat sätt kommer att påverka fotokemin. Jag tror att saltpapperet behöver en svagt sur miljö för att arbeta rent. (Här kommer citronsyran in.) Det verkar som om fixet däremot gärna får vara basiskt som till en del kallitypirecept, 12 mI 27%-ig ammoniak per liter fix. (Vore tacksam om någon ville göra laborationer på det här. Jag misstänker att det här är ett arv från C. W. Scheele som ingen vågat peta på…)

Jag har inte testat att ammoniumånga papperet innan exponeringen som jag hört rekommendationer om. Citronsyran löste i alla fall mina problem.

ur "Skomarka", 1991, selentonat saltpapper (klicka för större bild)
ur ”Skomarka”, 1991, selentonat saltpapper (klicka för större bild)

Recept på saltnings-/ gelatineringslösning

Destillerat vatten 560 ml

Gelatin 8 gram
Natriumcitrat 12 gram
Ammoniumklorid 12 gram

  • Gelatinet får svälla i 200 ml 20°C destillerat vatten i minst 10 minuter.
  • Därefter tillsätts 360 ml 43°C dest vatten. Rör till dess allt gelatin är helt löst. (Värm ev. i vattenbad till 38-40°C och rör.)
  • Tillsätt sedan resten av kemin i nämnd ordning.

Gelatinmängden kan/ska varieras, bl a. beroende på hur hårt förlimmat papperet är. (Jag har sett recept där man bara haft 2 gram gelatin per liter vatten.) Testa också olika sorters gelatin. Gelatinet påverkar nämligen bildtonen högst väsentligt. Matgelatin fungerar utmärkt, både pulver och blad.

Mängden Natriumcitrat och Ammoniumklorid bör man inte trixa med alls.

Citronsyra kan ibland vara lämpligt att tillsätta saltpapperet.Det förhindrar att papperet självslöjar. Man kan tillsätta det antingen i saltbadet eller i sensiteringslösningen. Max 1 %-ig citronsyra-koncentration i saltlösningen.

Innan du börjar gelatinera dina papper så gör du en markering med blyerts i ett hörn på papperets baksida. Jag markerar med ett ”s” för saltade papper och ett ”x” för papper som bara fått en gelatinlimning.

Häll upp lösningen i en skål som simmar i ett 40°-igt vattenbad. Har du tjockt papper lägger du det försiktigt på lösningens yta och låter det dra någon minut. ( Bryt upp hörnen på papperet innan du lägger i det så krullar det sig inte lika lätt.) Har du tunt papper kan du sänka ner det helt och hållet. När du plockar upp det stryker du av gelatinet från papperets baksida mot skålens kant. Håll upp papperet i ett hörn och låt överflödig gelatinlösning droppa tillbaka i skålen. Tag sedan tag i det nedersta hörnet och häng upp papperet att torka på ett klädsträck i en klädnypa. Gör du så här kommer du att få en hyfsat jämn yta gelatin/salt över hela papperet. Peta hål på ev. luftblåsor med någonting vasst som inte är av järn, ex. ett falsben, vass tandpetare eller liknande.

Låt torka länge innan sensiteringen, helst över natten.

Förvaras det här papperet mörkt och torrt är det mycket hållbart.

Recept på sensiteringslösning

enl Stefan Larsson, Eva Andersson och egna erfarenheter

Destillerat vatten 38°C 60 ml
Silvernitrat 8 gram

Lösningen ska vara rumstempererad vid sensiteringen. Väljer man att stoppa i den eventuella citronsyran i sensiteringslösningen ska koncentrationen vara max 2-5 %. Måttangivelsen är gammal, så pröva med låga koncentrationer.

penselDet enklaste sättet att sensitera (och drygaste) är att använda pensel. (Man man kan också låta papperet flyta på sensiteringslösningen i en skål.) Penseln ska vara helt utan metall. Jag hittade ingen pensel som jag tyckte funkade så jag gjorde en egen med Thomsons ritning ur The Photo-Miniature i gott minne. Den kostar nästan ingenting att tillverka, är lätt att hålla ren och suger inte upp en massa sensiteringslösning. Dessutom kan du byta skumplastdyna efter varje arbetspass och du får en ny pensel varje gång.

Mängd sensiteringslösning är olika beroende på papperets gräng och hur mycket papperet suger. Jag använde 2-3 mI av ovanstående lösning till en yta på 13 x 13 cm på slätt papper. Papperet sög dock så dåligt att jag fick dela upp det på två utstryk. Jag testade då att dubbla mängden silvernitrat (alltså 16 gram /60 ml vatten) för att slippa dubbelsensitera. Samtidigt stoppade jag i 3 gram vattenfri citronsyra i lösningen. Det fungerade utmärkt. Självslöjningen som jag haft problem med försvann helt samtidigt som kontrasten ökade kraftigt. (ca 1,5 steg) Men lösningen blev av någon anledning instabil och efter något dygn började den ge fällningar både i flaskan och på det sensiterade papperet. Eva Andersson testade att tillsätta syran direkt vid sensiteringen med lyckat resultat vilket kringgick problemet med fällningarna.

Papperet måste torka noga innan kopieringen, annars får du flammiga och fläckiga kopior. Det här papperet är inte hållbart längre än några timmar. Citronsyran förlänger hållbarheten men förmodligen inte längre än max ett dygn.

Arbetsgång

  1. Jobbar du analogt så blir allt enklare om originalnegativet är ett mjukt kondensornegativ.
  2. Tillverka ett kontaktkopieringsnegativ.
  3. Salta/gelatinera och sensitera papperet.
  4. Exponera i kontaktkopieringsram under UV-ljus. Det går inte att ge några exponeringstider här. Jag fick tider mellan 3 och 15 minuter (beroende på negativets täthet, variationer i avståndet till ljuskällan osv) Jag har prövat olika typer av ljuskällor och mitt senaste var ett halvkroppssolarium som gav ett jämnt och fint ljus.
  5. Skölj ur restsilver NOGA i rinnande vatten 18-20°C, ABSOLUT INTE VARMARE, i några minuter. Slarvar man här får man garanterat en gul slöja senare.
  6. Lös ut resten av silvret i ett 5%-igt natriumkloridbad i någon minut. (Använd aldrig skålar som använts till andra fotoprocesser, köp nytt och märk upp en unik skål för varje bad!) Det här badet kommer att spara fixet en hel del. Nu kommer bilden att se hemsk ut. Tag det lugnt, det rättar till sig när bilden torkar.
  7. Mellanskölj.
  8. Fixera i ett 10%-igt Natriumtiosulfatfix i 10 minuter, konstant agitering. (Dela upp fixeringen på två skålar för bästa beständighet.)
  9. Tona bilden i ett 5%-igt Natriumsulfitbad med 10 ml Kodak Rapid Selenium Toner till 1 liter lösning. Tona max 1 1/2 minut, sedan börjar det bleka. Det här är min idé som jag inte hittat i någon skrift. Selentoningen kyler bilden något och toppsvärtan ökar.
  10. Rent Natriumsulfitbad ( 5%-igt ) i några minuter.
  11. Slutskölj
  12. Torka över natten på nät. Är man försiktig kan man skrapa av vatten med
    gummiskrapa från bildens baksida. (Torka med bildsidan upp.)
  13. Plana bilderna. Här finns olika rekommendationer. Jag fuktade bildens
    baksida med en ren trasa och sedan in i 90°-ig värmepress i 30 sekunder.
    Vill man guld- eller platinatona sin bild görs det mellan punkt 7 och 8. Då utesluts naturligtvis punkt 9.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.