Fotohistoria

Björn, färgpigment på kalkslamma, Cave de Chauvet, ca 30.000 fvt
Björn, färgpigment på kalkslamma, Cave de Chauvet, ca 30.000 fvt

Historien om fotografi blir lätt historien om optikens och kemins förmåga att fixera en ljusbild av den yttre verkligheten på papper. Men fotografi kan vara så mycket mer. Till exempel olika behov och sätt att se och förhålla sig till världen. Bilden som sanningsvittne. Eller som en besvärjelse mot tiden. En sådan alternativ fotohistoria börjar för i runda slängar 30.000 år sedan.

Tidig grottkonst är ofta väldigt naturalistisk, den tycks avbilda en yttre verklighet. Om fotografi i första hand är ett sätt att se på verkligheten, har dessa grottmålningar absolut fotografiska kvaliteter. Och uttrycker ett fotografiskt behov.

Gravporträtt, Fayum, Egypten. ca 100 evt. vax och pigment på träpannå
Gravporträtt, Fayum, Egypten. ca 100 evt. vax och pigment på träpann

Eller handlar fotografi i första hand om tid?  Att frysa tid, spara något som är på väg att försvinna. Rädda sig från döden.

Mumieporträtten från Fayum passar mycket väl in i den berättelsen. Men målningarnas noggrannhet, med sin ljusbehandling, blänket i ögat, skuggor, högdagrar osv underlättar också en fotografisk läsning.

Konsthistorikerna brottas med varför just de här mumieporträtten känns så moderna. Kanske har det just med blicken och närvaron att göra, som försvinner i medeltida måleri men känns igen i senare oljemåleri. Att gravporträtten är målade i en teknik som påminner om tempera och olja påverkar naturligtvis också läsningen.

st Nicholas, Ryskortodox ikontradition från Kargopol, tidigt 1400-tal till sent 1500-tal
st Nicholas, Ryskortodox ikontradition från Kargopol, tidigt 1400-tal till sent 1500-tal

Det måleri vi hittar i konsthistorien från kristen medeltid har inte alls samma intresse för det avbildande, inte heller för inkännande psykologiska porträtt. Naturalistisk avbildning är om inte tabu så åtminstone problematisk. Bilderna blir hårt stiliserade symboler istället för avbildningar. Det här sättet att förhålla sig till sitt motiv känner vi igen från ryskortodox ikonmåleri. Mitt bildexempel saknar säker datering, men det är egentligen inte så intressant då sättet att framställa dessa bilder inte ger utrymme för individuella tolkningar. Ikonerna kopieras bokstavstroget och har gjort så i flera hundra år.

kardinal Niccolò Albergati, Jan van Eyck, 1431, olja på duk
kardinal Niccolò Albergati, Jan van Eyck, 1431, olja på duk

Under 1400-talets första hälft förändras återigen bildkonsten kraftigt på flera håll i Europa och nya målartekniker gör ett naturalistiskt måleri enklare. Intresset för och behovet av att förhålla sig nära verkligheten är hela tiden synligt. Nu finns det en massa olika förklaringar till att detta sker just nu men jag vågar bara hänvisa till konstböckerna och idéhistorien. Ur ett fotografiskt perspektivkan det vara värt att notera hur optiska projektioner nu blir möjliga att göra och hur målarna är upptagna av olika hjälpmedel för att lösa centralperspektiviska problem.

Fortsätt till nästa sida

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.